Blog Image

Filmfestivalen 2014

Sakasama no Patema (Patema upp och ner)

Lilla Filmfestivalen Posted on 2014-01-19 01:36:54

Emina av Yasuhiro Yoshiura, Japan 2013

Patema har levt hela sitt liv i underjorden. En energikatastrof drev ner hennes folk i tunnlarna där hon nu uttråkad driver omkring och drömmer om livet där uppe. Men plötsligt snubblar hon handlöst ut i ett gastkramande äventyr ovan jord som bokstavligen vänder hennes värld upp och ner. Om det inte var för hennes nyfunne vän Age skulle hon ha slungats rakt ut i rymden. Tillsammans tar de sig an kampen mot gravitationen, och inte minst de onda krafter som hindrar deras folk från att återförenas.
-Från årets programhäfte

Animation blir sällan mer visuellt och livfullt än i stilen som Ghibli byggt upp, och studio Purple Cow förvaltar arvet väl. Det är en fantasirik premiss, och dess exekvering inbjuder till lätt förundran och bokstavligen tiltade huvuden. Det är dock primärt en barnfilm, vilket kan vara en orsak till de något tvådimensionella och svartvita karaktärerna och symboliken; att världen på ytan blivit ett slags totalitär teokrati är anus, och att våra hjältar vill förena de bägge folken i fred är bra, we get it.
Icke desto mindre är det fartfyllt, roligt, hjärtevärmande, och som extra bonus, en ganska otippad Heel-Face Turn.

4 ryggsäckar av 6

Bechdeltest: Fail

GIFF IMDb



The Rocket

Lilla Filmfestivalen Posted on 2014-01-19 00:54:04

Förbaskelsedramedi av Kim Mordaunt, AUS/LAO 2013

Tioåriga Ahlos tvilling dog vid födseln. Enligt laotisk vidskepelse bringar ett tvillingbarn livslång tur, det andra otur. Ahlo tros vara den olycksdrabbade. Hans familj är tvungen att lämna sin by på grund av ett stort dammbygge. På vägen stöter de på en festival med en rakettävling som är både lukrativ och farlig. Ahlo bestämmer sig för att bygga sin egen raket och bevisa sitt positiva värde för familjen. Till hjälp tar han sin nya vän Kia och hennes excentriska James Brown-fan till morbror.
-Från årets programhäfte

Det är snyggt, välskrivet och känslosamt (där känslorna åker jojo mellan livsglädje och uppgivenhet). De två barnskådespelarna i bärande roller är övertygande, och regi och dramaturgi sköts exemplariskt. Det är då lätt att ha överseende med vissa klyschiga och förutsägbara element. T.o.m. det enorma plotthålet en bit in i början accepteras. Kanske hjälper det om man, som jag, har varit i Laos och därmed enklare kan relatera till det ständiga hot som odetonerade clusterbombs faktiskt kan utgöra i det undersköna laotiska landskapet.

4 hinkar guano av 6

Bechdeltest: Fail

GIFF IMDB